Självtest för spelberoende — verktyg som faktiskt används kliniskt

Av Natalia Lindström · Granskad av Henrik Olofsson · Publicerad 2026-04-24

Spel om pengar är en stor del av svensk fritidskultur — men för en minoritet övergår det från nöje till ett problem. Om du undrar om ditt spelande är problematiskt finns det validerade självtester som används i klinisk praxis. De här är inte quiz eller apptest — det är instrument utvecklade för forskning och sjukvård, som Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvården och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering rekommenderar. Den här sidan presenterar de viktigaste, hur du tar dem, och hur du tolkar resultatet.

PGSI — Problem Gambling Severity Index

PGSI är det enskilt mest etablerade instrumentet internationellt och det Socialstyrelsen rekommenderar för upptäckt i svensk hälso- och sjukvård. Testet har nio frågor om spelbeteende under de senaste 12 månaderna; varje fråga besvaras på en 0-3-skala (aldrig till nästan alltid).

Frågorna handlar om:

1. Satsat mer än du egentligen hade råd med
2. Behövt spela om större belopp för samma känsla
3. Gått tillbaka för att vinna tillbaka pengar du förlorat
4. Lånat pengar eller sålt något för att spela
5. Upplevt att spelandet kan vara ett problem
6. Spelandet har orsakat hälsoproblem inklusive stress och ångest
7. Fått kritik för ditt spelande
8. Spelandet har orsakat ekonomiska problem för dig eller familjen
9. Känt skuld för sättet du spelar på eller spelandets konsekvenser

Poängsättning:

• 0: Icke-problem spelare
• 1-2: Låg risk
• 3-7: Moderat risk (problemspelande i utveckling)
• 8-27: Hög risk / troligen problemspelande

PGSI finns tillgängligt på Stödlinjens webbplats med interaktiv versionen och tolkningsstöd. Testet tar 3-5 minuter.

NORC-DSM-IV-SIQ / NODS

NORC Diagnostic Screen for Gambling Problems är ett utredningsinstrument utvecklat vid National Opinion Research Center (University of Chicago). Det är baserat på ICD-kriterierna och DSM-IV för pathological gambling.

Version NODS-CLiP (tre frågor) används som screening i primärvård:

1. Har du någonsin försökt sluta, minska eller kontrollera ditt spelande?
2. Har du någonsin känt att du inte kan sluta?
3. Har du någonsin ljugit om dina spelförluster till familj eller andra?

Ett “ja” på någon av frågorna är anledning att genomföra det längre instrumentet (NORC-17) eller direkt kontakt med specialist. Tre ja-svar är starkt indicium på gambling disorder.

Lie/Bet-testet

Två frågor som används för initial screening i primärvård:

1. Har du någonsin behövt ljuga för betydelsefulla personer om hur mycket du spelar?
2. Har du någonsin känt behov av att spela med allt större summor?

Ett “ja” på någon fråga indikerar potentiellt problemspelande; två ja-svar är nära diagnostiskt. Testet är känt för sin korthet och används i screening där tid är begränsad.

South Oaks Gambling Screen (SOGS)

Tidigare standard i forskning och klinik; fortfarande relevant men gradvis ersatt av PGSI i svenska kontexter. SOGS har 20 frågor och tar 10-15 minuter. Poäng om 5 eller fler indikerar troligt problemspelande.

Fortfarande används i akademisk forskning men i Sverige är PGSI numera det praktiska förstavalet för utvärdering.

Var tar du testet?

Flera validerade källor på svenska:

• Stödlinjens webbplats — interaktivt PGSI med tolkning och direktkontakt till rådgivare om du vill prata.
• Folkhälsomyndigheten — publicerar skalor och forskningsmetodik via sina rapporter.
• Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) — publikationer om spelberoende och alkoholism som comorbida tillstånd.
• Regional beroendevård — första kontakten kan inkludera validerad utvärdering av legitimerad psykolog eller kurator.

Akademiska versioner finns via Karolinska Institutet och Stockholm University; dessa används typiskt i forskning snarare än för enskild patientkontakt.

Vad nästa steg är om resultatet pekar på problem

Om PGSI-poängen är 3 eller högre, eller om du svarat “ja” på Lie/Bet eller NODS-CLiP:

1. Kontakta Stödlinjen (020-81 91 00). Första samtal är rådgivning och orientering.
2. Överväg Spelpaus som praktisk paus medan du utreder situationen. Se Spelpaus-guiden.
3. Kontakta regional beroendevård eller primärvården för klinisk utvärdering. Spelberoende är en psykisk störning med evidensbaserade behandlingsalternativ (KBT, motivationssamtal).
4. Ekonomiska åtgärder om spelandet har påverkat ekonomin. Socialtjänsten kan hjälpa med skuldrådgivning. Banker har sedan 2024 förbättrade spärrprocesser för speltransaktioner.

Risk- och beroendeproblematik kring hasardspel delar egenskaper med alkohol- och annat missbruk, och behandlingsstrategierna överlappar.

För anhöriga

Om du är orolig för någon annans spelande kan du be dem ta PGSI — men ett ärligt svar kräver förtroende. Ofta är det mer effektivt att börja med en samtalskontakt via Stödlinjen själv, så en professionell rådgivare kan hjälpa dig strukturera en konversation. Se Stödlinjen-sidan för detaljer om anhörig-stöd.

Vanliga frågor

Relaterade sidor: Stödlinjen, Spelpaus.se, Tidsgräns vs insättning, H9-hubben. Tillbaka till matriarken. Vid akut kris: 112.

I Sverige är hälsa och beroendevård en del av det allmänna vårdsystemet. Validerade självtester är utgångspunkten; professionell klinisk utvärdering är nästa steg vid behov.